iPoden spelade precis Monica Törnells "Vintersaga". Vilken ångest! Sjukt bra.
"...och från havet blåser en isande gråkall vind"Det måste vara en av 1900-talets mest vemodiga låtar. Känslan som spred sig i kroppen när jag hörde den idag är svår att beskriva. De vindpinade, disiga, gråkalla referenserna står i en sådan häftig kontrast till det just nu rådande morgonsoliga vädret.
Längtas det efter Kung Bore? Läs hela Ted Ströms underbara text till Vintersaga vetja.
1 comment:
Tjenare mr D40...?
Ja, "Vintersaga" är en favvis här också. Sluter man ögon när man lyssnar kan man riktigt känna den isande vinden.
Post a Comment